Suburbandreams

Inte för att dottern blivit sämre utan för att idag fick vi reda på att hon kommer inte få antibiotika i tablettform utan måste komma in på bestämda tider för att få det intravenöst tre gånger per dygn. Eftersom tiderna är 8.00, 16.00 och 24.00 är det ingen idé att åka hem över natten utan då är det bäst att vi sover kvar. Dottern hade nog hoppats på att kunna få ta antibiotikan i tablettform men det gick inte.
Det innebär att hon måste vara fortsatt inskriven i nio dagar till och vår tripp till Skåne över midsommar inte blir av.
Jag skiter i det, det är mindre viktigt, men hon är så himla ledsen nu över att hon måste sova kvar där i så många dagar till..
Men vad ska man göra? Det är ju som det är.
Huvudsaken att hon blir frisk.
Inte för att det är någon tröst för henne....

Dottern sover och sover...
Det är ju bra.
Hon blir kvar här och jag kommer åka hem och sova inatt. Vill inte störa hennes nattsömn mer än jag gjort.
Hon hade nog hoppats att hon skulle få åka hem, men tycker varken jag eller skötaren.
När hon var vaken för en stund sedan tyckte hon det kändes lite bättre och kunde röra på huvudet ganska bra.
Men det är bättre att hon är på plats där hon kan få ordentlig smärtlindring om det skulle behövas.
Hon är tröttare idag än igår och skötaren funderade på om han skulle sätta dropp på henne för att hon ska få i sig lite näring eftersom hon inte äter.
Hon dricker när man säger till henne men tänker inte på det själv.

Jag kommer åka härifrån, men en klump i magen, vid kvart i sex för att åka till jobbet och räkna.
Imorgon bitti åker jag hemifrån vid sju så jag kommer väl vara inne vid halv nio med tanke på trafiken.
Jag pratade med den sämre hälften efter att dottern varit på röntgen och han bestämde att han ville åka hem imorgon från Monaco istället för på tisdag. Efter röntgensvaret ringde jag upp och lugnade honom att allt såg bra ut och självklart bestämmer han själv men jag ser ingen anledning till att han ska ruscha hem. Nu när vi vet att inga kompikationer tillstött spelar det ju ingen roll om han kommer hem måndagkväll eller tisdagkväll.
Självklart kan han inte slappna av därnere men det känns nog lite bättre för honom att veta att inget allvarligt har hänt.
Sonen slutade vid halv fem idag och eftersom han ska hjälpa mig att låsa butiken efter att jag räknat är det ingen idé att han kommer in. Det var ju synd...

Känner mig jättefräsch faktiskt..
Inte duschat, borstat tänderna eller fått rena underkläder på mig...
Myspys..

Natten har inte varit så rolig för dottern.
Sovit dåligt, ont och någon idiot (hrm) som legat i samma rum som henne har snarkat...
Några gånger har sköterska varit inne och gett henne morfin mot smärtorna med det har inte hjälpt nämnvärt.
I morse kom skötaren och berättade att man beslutat att hon skulle CT-röntgas för att utesluta blödning.
Klockan halv tolv rullades hon ner till datortomografin och jag fick snällt vänta utanför.
När dörren öppnas och röntgen är klar ser jag hur dottern ligger och är jätteledsen för hon har så ont.
Fy fan.. Det är verkligen som alla säger, skulle jag kunna skulle jag byta plats med henne på en gång. Det är tufft att bara stå på sidan och titta på.
Efter en timme uppe på avdelningen kom läkaren.
Han berättade att plåtarna sett bra ut och inga blödningar hittats. *puh*
Huvudvärken beror antagligen på spänning i nacken kombinerat med att hjärnan nu fått större utrymme och behöver tid att anpassa sig. Den bästa medicinen är att röra på sig.
Lättare sagt än gjort...
Läkaren skyndade vidare efter det korta samtalet och skötaren kom in med ytterligare en dos morfin.
Tyvärr mår dottern väldigt illa av morfinet och har varit nära att kräkas en gång.
Hon beställde lax till lunch med fick bara i sig ett par tuggor sedan var det bara att se att spypåsen var nära till hands.
Skötaren kom in efter lunch och frågade hur det var och när dottern berättade om sitt illamående gick han och hämtade medicin mot det.
Nu ligger hon och sover och jag sitter bredvid och läser tidningarna.

Det är väl tveksamt att hon får komma hem idag.
Vi får se under eftermiddagen vad som sägs.
Ärligt talat känns det skönare att hon får vara här någon dag, även om hon själv inte vill det. Här är hon i trygga händer.
Hon saknar sin storebror så när han ringer ska jag fråga om han inte kan komma in en sväng efter jobbet.

Uppdatering följer under dagen.

En vacker syn mötte mig när jag kom in på sal 9 på KS avdelning R16.
En pigg tjej utan morfindropp i armen satt upp och pratade med kompisar på MSN.
Hon var riktigt glad och nöjd och berättade att hon varit uppe och gått själv utan gåbord och det hade till och med tisslats lite om att hon eventuellt ska få komma hem på helgpermis!
Det skulle ju vara drömmen!
Hon har inte fått något morfin idag utan bara citdoton mot smärtorna och det kan hon ju faktiskt lika gärna få hemma.
Men det gäller väl att inte ta ut någon glädje i förskott utan vi avvaktar under dagen så får vi se vad dom säger.
Rödspättan jag hade med mig var riktigt uppskattat och hon åt en hel potatis och en tredjedels rödspätta-filé.
FRAMSTEG, FRAMSTEG!

Idag tog jag med mig laptopen in för det blir lite tradigt att sitta och läsa bok hela dagen.
Tänkte passa på att skriva lite nu när man har tid.
Dottern sitter och slösurfar på nätet. KS har ett gästnätverk man kan koppla upp sig mot, MYCKET BRA!

Uppdatering ikväll.

Pratade med dottern vid halv nio.
Hon var trött men hade ändå sovit rätt så ok inatt. Hon hade bara tryckt tre gånger på morfinknappen under hela natten och det ser vi som positivt.
Frukosten höll precis på att serveras när jag ringde och jag hoppas hon fått i sig lite mat.
Jag gick bort till vår lunchrestaurant som vi har här vid jobbet och beställde tre maträtter som jag tänker ta med mig in idag.

Snuttan, om du läser det här kommer det att serveras:
Pasta med räkor och curry
Skomakarlåda med potatismos
Rödspätta med remuladsås och potatis.
Kan det vara nåt?
Hon önskade spagetti med köttförssås och självklart fanns inte det. Men jag kan svänga ihop det hemma ikväll och ta med mig det imorgon.

Nu ska jag sätta fart så jag blir klar och kan åka in.

Höres.